torsdag 16 oktober 2008

ÄNTLIGEN




















(Ur Göteborgs-posten tisdag 14 oktober 2008)
Jag skulle också bli stolt om jag lyckades föda ut en sån där. Fast först rädd. Jävligt rädd. Nära den med Skräckblandad stolthet vid min barm.

4 kommentarer:

Yvette Gustafsson sa...

Som att skita ut en soffgrupp

Anonym sa...

men herregud! nu avslöjade du ju min identitet! jag som är totalt tokhemlig på bloggen :P
hur går det med revbens-teckningarna? vill se!

Anonym sa...

ja varför inte? en julgran där ute skulle ju passa perfa :)
har en riktigt kitchig julgran här hemma.. men den är sådär ful (fast rolig) så varje år har jag lite ångest över den. den ständiga frågan är "SKA jag packa upp den... den är ju så ful..." haha!
den är gjord i silverglitter, och så hänger det lila kulor ifrån den. hela granen är säkert 1½ m hög! (vänta lite nu, hade inte jag den i ateljén i hofors någon gång??) haha nåja! :)

Anonym sa...

HAHAHAHA! Jag tror jag dånar. JAg skulle också blivit rädd, men va skönt att han kommit, miraklet. haha