SKITSAKER EGENTLIGEN

MARJAS JULKALENDER. FEMTONDE - TJUGOANDRA DECEMBER

2008-12-23T00:08:00.005+01:00

Ooohhh nu bryter vi tystnaden såhär dan före dan före doppedan. I en kombination av skam och slarv har jag inte bjudit på några julvitsar på några dagar. Nä just det! Stäm mig. Det var inte jag som bestämde att jag skulle skriva varje dag. Det var en liten jävla tomte som viskade det till mig på spårvagnen. Ta det med honom,- jag har ingenting med saken att göra. Man kan inte få allt. Nu har vi lärt oss någonting av detta.

Sitter just nu i föräldrahemmet och datar tillsammans med min bror Lordi. Vi sitter bredvid varandra med varsin laptop framför oss, och det har vi gjort så länge jag kan minnas. Pappa blev helt uppeldad av åsynen, "Dra fan på trissor, dagens ungdom! Det här är ju bara för läckert. Vänta!" och så flaxar han upp för trappan in i kammaren för att hämta kameran. Under tiden fäller vi ihop våra knädatorer, tar på oss läsglasögon och hämtar ett familjefotoalbum. Vi bläddrar tillsammans och ser mycket engagerade ut. Pappa glider in igen och får sig en törn. HAHAHA, dagens whacked out practical joke. Sen går han och vi tar upp våra datorer igen. Fadren lägger skamset tillbaka kameran i byrålådan. Kommer ner igen, för att åter se oss djupt försjunkna i "chat". Pappa- "Men nu då!" och flänger åter trappstegen upp för att hämtarn. Varpå vi åter drar opp glasöga och album. Och såhär fortsätter det sedan, heeela kvällen. Vad har du gjort idag?

Här är dagens lucka i lucköppningen. Jag kom på delad andraplats i den roliga tävlingen. Top 3 f v. Karin Adelsköld, vinnaren Henrik Blomqvist med vandringspokalen Janne, och så smilfinken själv.

MARJAS JULKALENDER. FJORTONDE DECEMBER

2008-12-14T22:51:00.004+01:00

Nu sitter jag här som en lök på internet kvällen före komedifinalen. Känslan är ny. Tävla i skämt, vad är det för fasoner egentligen? Är inte alla skämt lika mycket värda? Vart är vi på väg?
Frågorna är många. Farhågorna desto fler.

BLIR DET FLOPP?

ELLER SUCCÈ?

Det återstår att se. Nu packa pappas kappsäck. Sova. Sedan roadtrip till huvudstaden med Annelie och Mocken. HEJDÅ!

MARJAS JULKALENDER. TOLFTE & TRETTONDE DECEMBER

2008-12-13T23:49:00.010+01:00

ETT STORT GRATTIS PÅ LUCIADAGEN ÖNSKAR MÄNNISKANS BÄSTA VÄN

Bild 1. Min klass på gymnasiet. Övre raden f v: Linnéa Lindahl, Yvette Gustafsson, Emma Pettersson, Evelyn Mok, David Hjelm, Peter Forsman, Marja Nyberg. Främre f v: Maie Wisur, Martina Bergsjö

Bild 2. Våra unika lärare Ingemar P & Marinka M

MARJAS JULKALENDER. ELFTE DECEMBER

2008-12-12T00:52:00.013+01:00

FAN. Lite för sent, men jag håller masken. Gör ett fejkat 11:e decemberinlägg. Bara mellan oss såhär fint. Jag tänkte dela ut ris och ros idag, såhär tretton nätter före dopparedan. Såhär såhär.

Dagens:
Ger jag till ger jag till Kristoffer Appelquist för att han nog kan vara roligast i sverige just nu. LÖPET i morse. Forskarnas rön: Appelquist chockerande rolig. Allt han sa i det förövrigt tattiga tvprogrammet 100% var fan svinkul, och det kan man ju kolla upp om man har tillgång till något som heter youtube

(en ny grej jag testat. Tror det kan bli the next big thing).
För exempel på roligheter besök hans blogg.

Dagens:
tycker jag den här jävla demon face-trenden på youtube kan ha. Alltså det är ju rätt kul, att det är så dåligt. Men jag blir bekymrad över att folk faktiskt är seriösa med det. Låt klippen tala för sig själva.
Det råder ingen större brist på dem tyvärr.

Dagens bonus:
Går till Soran Ismail som fixade in mig och Yvette på Rubys komediafton, där vi fick oss en mycket lyckad kväll med lite vin och glada skratt som definitivt kommer förlänga våra liv med ett par minuter. Det tackar vi för! Imorrn bitti blir det sura miner direkt. Ska upp om ca 4 timmar för lite välförtjänt bajstorkning. Sedan komedi till kvällen igen. Vackra kontraster. Det är livet det. Eller döden. För vad vet man om den? Tänk på döden. Vi hörs! PUSS

MARJAS JULKALENDER. TIONDE DECEMBER

2008-12-10T11:55:00.010+01:00

Nu får jag känna av de bakre partierna av traderandet. Fick ingen biljett i morse så jag är strandsatt i stockholm ett tag. Ska buda till det om ett par timmar igen, och i såfall åka hem ikväll. Annars blir det cirkus cirkör med mor och far ikväll. Jag hatar cirkus cirkör. Jag älskar internet.

Mina värdar under visiten, familjen Gadd, är mycket snälla som lånar ut sitt internet! Jag älskar ju internet. Och de VET det.

MARJAS JULKALENDER. NIONDE DECEMBER

2008-12-09T13:27:00.020+01:00

Hej alla miljarder läsare. Nu sitter man som en stoppad körv i centrala stockholm igen, och vad gör man? Man hittar internet. Tryggheten. Traderade till mig en tågbiljett för 91:- i natt, vilket inte är helt illa pinkat. Hellre lite dötid på fastmark än åka swebuss mördarexpress i 9 timmar för tredubbla priset. Prisa gud för tradera!

Lite kräsen blir man väl när sitter där mitt i natta på vildaste traderarhumör. Såg att andra biljetter gick för 16:-, så nog förbannade jag lite att alla var tvugna att buda på bara min. Men å andra sidan gick den dyraste för 260:-. Vi säger att min biljett var bäst, och slår ett slag för nöjdheten. Nu har jag trallat runt på stan ett par timmar. Spelade lite strupflöjt utanför HM för att fördriva tiden. Gick sedan in och hittade klänningen som var slut i hela Göteborg och blev än en gång förnöjd. Anledningen till att jag är här är för att fira min pappa Bosse aka Boose 'n' Blues som fyller gubbe, dvs 60. Vi ska ha lite släktsammandrabbning dagen till ära och skänka lite glädje till denne åldrande man. De Nybergska barnen skänker honom Lindemans låda, som tack för utmärkt faderskap!

Här har vi honom, fadren (Pressbild från SR). Är han inte tjusig?

MARJAS JULKALENDER. ÅTTONDE DECEMBER

2008-12-08T10:47:00.003+01:00

Det tog sig tillsist. Såhär får årets julkort se ut, om inget går snett:

Förresten, sluta kommentera så mycket. Jag hinner inte läsa allt.

MARJAS JULKALENDER. SJUNDE DECEMBER

2008-12-07T14:06:00.003+01:00

Hmpf, Julkuren. Fan vad värdelöst inlägg jag gjorde igår. "Sova under en kommunal julgran", jag bara ljuger för er hela tiden. Sova under...landstingets julgran menade jag förstås. ( Kvalitétsskämt)

Jahapp, jag har försökt rita julkort hela förmiddagen och vad händer. Jag börjar rita hat-julkort istället. Hur jag absolut inte vill att mitt julkort ska se ut, och nedan har du resultatet. Det är alltså såhär mitt julkort absolut INTE kommer att se ut julen 2008. Inte en chans! Kanske om jag hade fortsatt rita som jag gjorde i mitten på 90-talet, då hade det funnits en chans på 100 000. Fy fan vad dåligt jag mådde när jag ritade det här. Tur att man förändras. Tur att man är en utvecklingsperson.

Och kul att man är effektiv. Skärpning! Jag och koncentration är som du och din grekiska identitet.

MARJAS JULKALENDER. SCHÄTTE DECEMBER

2008-12-06T23:13:00.007+01:00

Nu ringer min biologiska julklocka. Det är tydligen dags att börja fila på årets jäkla julkort, men är inte inte det minsta sugen. Det är nog så att jag är sveriges sämsta julfirare i år, - riksjulpucko 2008. Jag har helt enkelt inte tid att inhalera julstämning just nu. Bla bla bla, känner jag. Bla bla bla. Nu hinner jag inte lukta mer på din glögg, jag måste rita 1600-tals miljöer och skriva roliga skämt.

Äh, jag slänger in ett par gamla julkort i brist på fantasi. Kanske kan det ge dig lite inspiration, om inte annat. Jularna 05-06 var det fart i julådran minsann, det var då dessa julkort kom till. Förbättring efterlyses verkligen. Ja blir det ingen sådan får jag väl sätta mig på julkuren igen. Just det JULKUREN, sista utvägen. Dvs att sova under en kommunal julgran med Just D:s julskiva på repeat i freestylen. Ja du hörde rätt, KOMMUNAL. Det kan inte bli mer förnedrande, och på detta enkla sätt tvingas julstämningen sakta men säkert fram. Ibland är utpressning sista utvägen. Det måste du förstå!

Gonatt. Imorgon kanske jag har något vettigare att säga. Det här är ju hopplöst. Sov tätt. Inga läckage!

MARJAS JULKALENDER. FEMTE DECEMBER

2008-12-05T09:49:00.018+01:00

Franska monster vafan, finns det inget hyfs alls i den här bloggen?! Egentligen borde man bara få skriva om julrelaterade saker för att få kalla det julkalender. Så hädanefter, vik hädan för julen.

I år ska jag inte köpa några julklappar utan bara tänka ut dem. Tänka ut exakt vad varje person önskar sig mest av allt julen 2008, och skapa en illusion av dessa objekt (ungefär). Jag börjar med att leta upp alla bilder jag kan hitta på objekten (på internet givetvis) och gör ett kollage av dessa. Här snackar vi 3 x 3 m-proportioner. Monterar upp det på på passeparoutkartong och pyntar med fina accessoarer, t ex snäckor från stranden, lena stenar, pinnar. Gammal mossa. Sen penslar jag allt med ett tjockt lager hobbylack för att skapa en jämn yta och få den där känslan av kvalitet. Sätter upp sensorer som vid beröring aktiverar högtalarna och ett slumpvist valt nordiskt språk spelas upp beskrivandes objektet med en distad och lätt ironisk ton, samtidigt som ett "elakt lajvar-skratt" spelas upp i bakgrunden. Luktsensorer känner av rådande kroppslukt, och slår tillbaka med en förstärkt version vilken får personen att rygga tillbaka. I samma stund aktiveras rökfunktionen - pepparsprej och tårgas sipprar ut underifrån samtidigt som luktavsöndraren slår om till lukten av hummer. Mer förvirring uppstår, och synen försämras som du förstår. En annan sensor uppfattar den höjda kroppstemperaturen pga stress genom en elektrisk ledare. En glödlampa tänds och fortsätter att sedan att eskalera i ljusstyrka tills att den spricker. Elektriciteten tar fäste i verket och det börjar brinna. Allt brinner våldsamt samtidigt som den omprogrammerade brandvarnaren börjar spela ödessymfonin av Ludwig van Beethoven eller Rock Lobster av The B-52's, beroende på kön. Personen ångrar genast att han någonsin önskat sig detta objekt. Hela akten kan ses live på bloggen. Jag har naturligtvis installerat en webcam.

Årets julklapp 2008 är en upplevelse.

MARJAS JULKALENDER. FJÄRDE DECEMBER

2008-12-04T21:48:00.004+01:00

Nu börjar jag tröttna på att skriva julkalender, så idag får ni bara en teckning föreställande franska monster. Grattis!

Ps. Jag kan inte franska, så förvänta dig inga förtroliga samtal i en gränd på franska rivieran. Jag kan finska. Jag kan ETT snuskigt ord på finska som inte du kan. Ring mig så svarar jag med detta ord. Vi hörs!

MARJAS JULKALENDER. TREDJE DECEMBER

2008-12-03T16:50:00.011+01:00

JULPYSSELSTUGAN

Trött på dina gamla vanliga julprydnader? Då ska du läsa extra noga nu. Jag har nämligen knepen för att lyckas med julpyntet. Julen handlar ju som vi alla vet om att skapa en mysig atmosfär att kunna slappna av i och vila upp sig inför det kommande nya året. Men man vill inte pyntandet ska ta upp all ledig tid, så här kommer ett litet tips på hur du snabbt och enkelt kan fixa julstämningen:

Uppsök närmaste gatumusikant och sno åt dig så många flöjter benen orkar bära. För bästa resultat fixa panflöjt. Vänd upp och ned på denna, montera ljusen från din elljusstake och se där, du har byggt PANSTAKEN. Alltihop bör inte ta mer än 7 minuter, om du skyndar dig.

"Designen är visuellt explosiv. PANtastisk! Definitivt ett VILL HA julen 2008" AFTONBLADETS designsidor

Gör som indianerna, inspireras av naturen.
Skriv ut och skicka som julkort 2008:

MARJAS JULKALENDER. ANDRA DECEMBER

2008-12-03T15:59:00.005+01:00

Jaha, så länge höll den kontinuiteten. Jag är fan makalös, missar en dag så fort jag får chansen! Såna som jag borde inte få bedriva julkalendrar. Men nu är det som det är och livet går vidare, jag får helt enkelt börja med ett ANDRA DECEMBER-AVSLÖJANDE, såhär den tredje december.

HÖR UPP:

Jag har länge levt i en lögn, men nu är tiden inne att avslöja att jag börjat med skämt som hobby. I folkmun såkallad stå upp-komik, i utländsk folkmun Stand up comedy. Jag är inte den som är den som skryter och lever om, så därför kan man säga att jag levt dubbelliv. (Humor är inget att skämta om) Den grå och tråkiga rentav värdelösa Marja du känner till har jag lagt på hyllan till förmån för den nya roliga och "guld värda". Du tror det är ett skämt, men det är blodigt allvar. Det går bra än så länge. Folk skrattar. Och skrattar inte du får jag väl skratta själv. Jag vet att sånt här rör upp många känslor. Men du kompis, försök att inte ta det så allvarligt! Det är ju ändå snart jul. Ge det lite tid att sjunka in bara.

Den 1:a december var jag med nybörjartävlingen Bungy Comedy i Stockhölm. I logen efteråt poserar jag och min kollega Evelyn Mok tillsammans med jurymedlemmen Soran Ismail. Vi har precis gått vidare till finalen, som går av stapeln 15 december på boulevardteatern. Så har du vägarna förbi, Kom INTE! Gå bara vidare, och stanna aldrig.

MARJAS JULKALENDER. FÖRSTA DECEMBER

2008-12-01T12:28:00.005+01:00

Nu är det bestämt. Det offentliggörs idag vid ca 13:00 tiden att jag kommer att bedriva julkalender här i min blogg, men eftersom jag är mina läsare mycket trogen ligger jag snäppet före och avslöjar det redan nu. Läs någonting varje dag. Ett tips, ett trix, ett hot eller en rosning finns varje dag att hämta på nuclearmarja.blogspot.com fram till julafton i mån av tillgång till internet. Men vafan internet finns ju överallt nuförtiden. Man kan för fan blogga inifrån kylskåpet nuförtiden. Skriver man nuförtiden, just så som jag skrev eller nu för tiden. Vad tror du? Skicka din teori och/eller din önskelista på alternativa stavningar till marja.nyberg@gmail.com senast 24 december så får du en nyckelkedja på köpet med texten HEMKÖP på. Den är rätt fin. Sparsamt använd. Du betalar portot.

GOD JUL!

I EN ANNAN DEL AV H&M

2008-11-28T11:59:00.012+01:00

Sen när blev det OK att se utvecklingsstörd ut i modevärlden? Bara en fråga.

Ja ja, jag kanske också ser ut som ett mongo på bild, men jag får åtminstone inte betalt. Mongon ska fan inte ha betalt! Ett kokt stryk skulle just sitta snyggt.

Förresten, jag kanske kan få fresta med ett litet modetips såhär lagom till advent. Jag läste nämligen i Sofi Fahrmans blogg (som jag följer flitigt) att det nu är ute med Chi hua huan som levande accessoar. Men misströsta inte, - inga pengar till spillo här inte. Avliva, gröp ur, på med en dragkedja och vips har du en ny partyväska.

Och du kompis, du blir garanterat julfestens mittpunkt!

VÄGVERKET HÅNAR OSS

2008-11-27T23:41:00.002+01:00

SJÄLSLIG VÅLDTÄKT

2008-11-27T22:56:00.006+01:00

Nu gör jag slut med discshop och deras jävla nyhetsbrev. Nu har jag fått nog. De har länge försökt snärja mig med sina kladdiga erbjudanden, men nu har det banne mig gått för långt
- de tror att de känner mig.

Men nej, de vet INGENTING om mig!!! Jag känner mig ofredad. Oren.

"Hej Marja! Nu släpps äntligen..." Jo jag tackar ja. Ni kan köra upp era Arnar i ARNalen!

SAPPÈ ALOE VERA

2008-10-26T15:22:00.004+01:00

Jag hängde med min bibliotekarievän Linnéa i lördags, under bakfulla omständigheter. Vi var på stan och käkade svindyra nudlar på en restaurang, (kan det ha varit ditt ställe, Mok?) men ack så goda. Efteråt kände jag mig sådär dötörstig som man känner sig när man är bakfull och har bälgat i sig soyasås. Det gör jag jämt, jo jag tammefan älskar't. Det är som glass för mig. Törsten tog mig till en liten kiosk där jag snubblade över den här mycket märkliga drycken, som jag såklart var tvungen att testa. Flaskan ser ut som en blandning mellan en dildo och en schampoflaska. Själva formen ser väl rätt -99 ut, kanske? Lite i stil med GB:s solero shots (En islglass i plastflaska som figurerade i slutet på 90-talet) Innehållet Aloe vera känns däremot toppmodernt. Det ska ju vara sådär hälso-chict nuförtiden. Aloe fresh. Helt rätt.

Det märkligaste av allt var själva konsistensen, för i drycken hade de nämligen lagt en massa slemmiga jävla kuber som då uppenbarligen skulle vara självaste Aloe veran. Jag kan ju utan minsta tvekan säga att det inte gick att dricka den. Smaken var egentligen inte äcklig, utan bara konsistensen. Och kuberna gjorde att man var tvungen att tugga en aning. Ungefär som att försöka dricka grodägg. Just det.

Upplevelsen kan man väl jämföra med första gången man testar sushi- konstigt men fräsht, inte jättegott men ändå inte äckligt. Uppfriskande, på samma gång som avtändande. Plus minus noll. Så är du ute efter en dryck som läskar, äcklar, häcklar (?) men i slutändan ändå lämnar dig rätt oberörd - Köp SAPPÈ ALOE VERA.

VILDA RÖVAR

2008-10-22T22:59:00.009+02:00

Såg om ett avsnitt från den HD-maxade multisamproducerade hypermoderna high life-dokumentärserien Planet earth.

-I dont do drugs, I get high on planet earth. I say

Snyggt, rätt tråkigt, men skitbra att ha i bakgrunden när man jobbar.

Berättarrösten tillhörande Sir David Attenborough vaggar en liksom in i nån form av ny fräsch high life-koncentration, då han med sansad ton berättar för mig allt jag behöver veta om djuphavsfiskar som ser ut som flytande tivolin och parasitsvampar som tar sig in i insekter och äter dem inifrån. Jag är nöjd. Bilden tog jag sist jag såg avsnittet om "de stora slätterna". Kände mig liksom tvungen att pausa där. Det kändes rätt

KRISTIANSTADSJOBBET- SKISSER

2008-10-22T16:50:00.012+02:00

Bloggelischmogg. Det har frågats från olika håll hur det går med mitt nuvarande ritprojekt, eller ja från ett håll i alla fall. Matildahållet. Nu ska du få veta det, Matilda. Och om någon annan råkar vara intresserad så är väl det bara bra. Jag ska alltså göra 24 korta berättelser/seriesnuttar till regionmuséet i kristianstad som ska göra om sin basutställning, ni vet en sån där "ständig" som finns på alla museum. Där kommer de som sig bör ha en massa seg fakta som barn/idioter inte förstår, och då kommer jag in i bilden som en liten frälsare. Helt enkelt för att "lätta upp stämningen" och få även den mest svagsinte att hänga med i svängarna. Arbetet är fortfarande under skisstadiet och jag håller just för tillfället på att jobba fram stilen och hitta ett bra berättartempo. Det ska vara som gott som ordlösa berättelser, vilket egentligen är den största utmaningen eftersom mina figurer är vara vid att snacka en massa goja. Nu är det slut med det. Slut på det roliga. Nu börjar allvaret! I slutet på januari -09 ska allt vara klart + en bautastor karta.

En skelettfigur som heter Thue kommer att hänga med under utställningen som berättare. Thue har inte alltid varit benrangel, utan var levande på 1600-talet i form av en kyrkbyggarpojke som av nyfikenhet skulle kika ner i en grav i kyrkgolvet, ramlade ner och blev levande begravd. Nu lever han vidare som barnens ledsagare i kristianstads stadshistoria. Här ser vi min skiss på hur han kunde tänkas se ut:

Här är också en skiss ur berättelsen om när Linné kommer till Kristianstad för att botanisera. Den fula flugan flyger runt för att varna alla kryp för denne otrevlige gubbe som är på väg.

Nu får ni inte se mer! Jag har egentligen inte tid med blogogoggande idag. Har faktiskt ett liv att sköta. Tror jag.

ADJÖKEN

GLIMT AV GLANS

2008-10-21T00:13:00.000+02:00

Jo jag var ju på storan och såg Johan Glans i lördags, och han var ju som vanligt bäst. Vad som däremot inte var riktigt lika bra var platsen. Köpte biljetten lite i sista sekunden, - det vill säga för tre veckor sedan. Man måste tydligen hugga i tid när det gäller den här mannen för han är omåttligt populär. Abnormt populär. Det som fanns kvar i biljettväg var de billigare varianterna de kallar för hörplatser (Man får sitta i ett angränsande rum med freestyle. Skulle jag tro) och så ett fåtal utspridda platser på rad 2 i övre galleriet. Där på den sistnämnda varianten satt jag och min nya vän Evelyn, som också är ett fan av skämt. Roliga skämt. Man hörde som väntat mycket bra, men man kunde bara se halva människan. Värdelöst. Men det lilla vi såg var underhållande! Han såg liksom ut som en liten souvernir där han stod ensammen på scenen iklädd skånsk folkdräkt.

Om man lutade sig över raden framför, kunde man faktiskt se snäppet bättre. Så det gjorde jag och fick mig en glimt, och en hel del ont i nacken. Men det var det värt.

Jag fick däremot inte med hans ansikte på bild
så jag har fällt in en bild överst till vänster där
jag fyllt i lite själv, hur jag tänker mig att han såg ut.

SKÄRGÅRDEN

2008-10-20T23:09:00.000+02:00

Jag tänker inte skriva något långt idag. Men jag säger såhär, väldigt snabbt alltså, att min hemliga last här i livet är skärgården. Stäm mig. Jag vet att det är klyscha nummer ett på klyschtoppen på klyschvägen i ballefjongberga, men jag bryr mig föga. Jag blir varm i mitt usla hjärta av att vistas vid havet, och det finns absolut ingen bra förklaring till varför. Jag är väl dum i huvudet eller nåt. Så är det bara. Vänj dig.

Som kompensation lägger jag in Grotescos skärgårds-parodi. Den är bäst.

Apropå skärgård, så hade jag mina föräldrar på besök i ett par dagar, och då passade vi (Jag, bror Lauri och mor Railja och far Boose) på att göra en liten familjeutflykt till Smögen. Så mycket skärgård man kan få för pengarna just nu. En syrlig oktoberdag strosade vi runt och lapade idyll för fulla muggar. Och nu har jag gjort ett montage. Hurra! För bra för att vara sant? Din dröm är min dröm, och nu har den gått i uppfyllelse.

Varsågod att klicka.

Nä, jag har inte alls nån lust att blogga idag känner jag, så jag slutar här. Tror att jag har "hatt" på gång. Eller bara lite för många bollar i luften. Snart tappar pajasen byxorna.

GONATT!!!

ÄNTLIGEN

2008-10-16T16:04:00.000+02:00

(Ur Göteborgs-posten tisdag 14 oktober 2008)
Jag skulle också bli stolt om jag lyckades föda ut en sån där. Fast först rädd. Jävligt rädd. Nära den med Skräckblandad stolthet vid min barm.

SKELETT

2008-10-11T14:31:00.000+02:00

Jag ska ska ju rita skelett, som du som hänger med just läst i kristiandstadsbladet (Annars- läs CHOCKartikeln här), så därför har jag ägnat mig åt lite researcharbete på vår stora vilda webb och hittat flera sköna exemplar. Här har vi ett par:

Det här är tydligen ett gorillaskelett.
Fy fan vad roligt det ser ut. Min första
tanke var

- det här måste vara en parodi
på människoskelettet.

Den sköna liraren nedan skulle man ju vilja veta mer om. Jag skulle gärna ge den en lustig hatt och ha den som toastmaster på min 25-årsfest.

CHAI & HATTING

2008-10-05T23:01:00.000+02:00

Idag har det varit en sån här jävla dag. Förvirrad och velig.
Hattdag, brukar jag kalla det. En dag som fördrivits i hattandets tecken. Och med det menar jag att jag inte lyckats styra upp någonting vettigt över huvud taget, vilket gjort att jag känt mig rätt kass som inte tagit vara på min fritid men samtidigt varit för lös för att ens orka bry mig om den känslan. Det känns ungefär som att hjärnan jäser. Ja, så jag hattade alltså fram och tillbaka i kanske 5 timmar, såg 13 sega repriser på teve, tänkte att jag borde sortera tvätten som ligger osorterad sedan i torsdags, men hade verkligen ingen lust. Så det blev inte av. Olustade mig sedan framför datorn fram till ca 19:50, då jag slutligen bestämde mig för en aktivitet: att göra chai-te. Hemmagjort med hela färska kryddor. Jag har liksom känt att mitt huvud är för alldeles för hattat för att orka hänga med folk idag, och vad är då inte schysstare än att hänga med lite färska kryddor. Helt perfekt. Detta var fanimig min räddning! Tack chaiguden, och tack tidningen Mersmak för insp. Jag är härmed botad från min sjukliga slöhet, och har precis kommit igång! Synd att klockan hann bli 22:48 innan jag insåg det goda med den här dagen.

Så lider du av "hatt"

uppsök närmaste butik och köp:

Ingefära (Färsk)
Kardemummakärnor
Kryddnejlikor
Kanelstång
Honung
Svart eller Grönt te
Mjölk
Vatten (har du oftast hemma)

Koka upp ungefär en halvliter vatten med alla kryddor (efter behag) i ca 10 minuter, därefter slungar du i din tebas (svart eller grönt) och honungen. Låt dra i 5 minuter. Sila. Skumma mjölk och häll detta över alltihop. Toppa med valfri krydda.

BAM! Där har du. Är du inte botad nu så får du pengarna tillbaka (från SIBA)

Kvällens besvikelse var dock hemköps ekologiska nöt- och russinmix. Men som du ser här så står det NÖT OCH RUSSINMIX (alltså utan det där viktiga bindestrecket) och nu funderar jag på om det kanske är medvetet felformulerat. Anledningen till köpet var paranötterna, mina favoriter bland nötter. En bra blandning till extrapris. Para para katjing. Men hör och häpna, i påsen ligger säkert 22 000 russin, 10 jordnötter och EN paranöt. EN! Jag tror det var ödet. Jag ska inte ha nåt para. Otur i pengar och otur i nötter. Fy fan.

Jag ska meddela hemköp snarast att de måste byta texten på påsen till- EN NÖT, RESTEN RUSSIN

Men den var god i alla fall, nöt'n. Tacka fan för det!

BOYZVOICE

2008-10-04T13:10:00.000+02:00

Har man inte sett Get ready to be boyzvoiced, så bör man tänka över vad man har på denna jord att göra. Eller så kan man ta och se den. Det är alltså en norsk låtsasdokumentär om ett pojkband vid namn Boyzvoice av och med de norska (men genialiska) komikerna Espen Eckbo och Henrik Elvestad, som man sett i bl a Tomtar på loftet (som man bör ha sett). Det var hundra år sen jag såg filmen men snubblade just över musikvideosarna, som är jävligt välgjorda alltså. Lyssna och Lär, om du har livet kär(T):

BOKMÄSSAN 2008 (Bildbevis)

2008-09-29T17:23:00.001+02:00

Bildförklaringar i ordning från vänster till höger: 1. Nicotextmontern och den sjukt stora loggan jag målade upp 2. Mässjävlen sedd från andra våningen 3. Pirinen, Sara Granér och Liv Strömqvist signerar i galagomontern. Kan vara mitt livs sämst tagna bild 4. Serietecknarna Yvette och Malin Biller 5.Stolpfigurerna jag gjorde + Mina arbetsgivare Fredrik & C-J,- grundarna av Nicotext förlag. KOLLA KOLLA! 6. Ett annat stolpskott

Klicka för att se bilderna i det stora formatet. Jag vet att du gillar att klicka.

BOKMÄSSAN 2008 (OBS. Mycket grinig text)

2008-09-29T15:48:00.000+02:00

Ja och så var den över, bok- och biblioteksmässan. Jag lämnar den med samma känsla som alltid ----->SORG<-----

Eftersom jag är på det humöret måste jag passa på att vräka ur mig att det känns som att mässan finns där som en årlig påminnelse om att man suger. Denna gång var känslan resolut.

Man trängs bland en massa parfymosande 40+tanter i pumps och sladdriga tunikor på väg att få sina "sjöjungfrun av camilla läckberg" signerade. När man väl klämt sig igenom detta helvete hamnar man i nästa kändiskåta klunga i färd med att få sig en glimt av dagens 124:e seminarium med Jan Guillou. Man tumlar planlöst runt bland suckande medelsvenssons och trampas ner av tunga förläggare. Jag knuffas till av en skenande flänsfarbror och roterar ett halvt varv av kraften, och när jag sen är tillbaka i min ursprungsriktning igen går jag rakt in i ett pekande finger. Rakt in i ögat på mig skulle det jävla fingret, givetvis. Med svidande blick driver jag sedan vidare i folkhavet, mot nästa förnedring. Som "branschmänniska" inser man snabbt sitt minimala värde,- blott en spillra bland högar av snillen. (Nu är jag poetisk också. NJUT)

Första gången jag besökte detta spektakel var 2004, och jag susade ner på mässgolvet i en rosa helikopter, rantade runt i ett slags naivt dis och botaniserade bland kändisar och deras storverk. Minglade seriesverige upp och ner likt en jojo. Jag fick ett vykort med kungafamiljen på signerat av självaste urfadren av svenska serier- Joakim pirinen, och kände liksom att livet lekte den snälla leken. Bytte några meningar med alla mina idoler: Max Andersson Lars Sjunnesson, Knut Larsson, Nina Hemmingsson och andra rävar som Jan Stenmark och Mikael Niemi. Allt var KING.

Det var 4 år sedan och jag hade just börjat på serietecknarskolan i Hofors och hade ett jävla driv vill jag lova. Det är väl så det borde vara. Jag fick verkligen ut någonting av detta tillfällenas mecka. Kände mig nöjd, liksom.

Under bokmässan 2008 fick jag inte ett skit gjort.
Jag fixade ca 2 timmar och sedan var jag tvungen att stoppa huvudet i sanden. Vad har hänt med gnistan? Det lilla jag satt på från början har sållats bort i en kombo av jobbdissar och självkritik. Jag har ju illustrerat en hel hög grejer, det är inte det. Men för varje jobb jag gör känner jag mig mer och mer värdelös, + att jag tjänar mindre och mindre. En simpel bildhora. Just snyggt. Hur ska man få det att vända? Kanske borde börja med att sluta hora. Börja med att sluta. Hora.

Och jag hatar kändisar. Det är så pinsamt med kändisar. Jag kan inte hantera den där laddningen mellan "vanligt folk" och "de som gjort något". Avundsjukan över att jag själv inte gjort något som uppmärksammats ligger säkert som en stadig grund, men problemet är väl att jag är så jävla livrädd för att uppfattas som dryg idiot att jag istället blir förlamad. Jag bryr mig för mycket, och så håller jag käften. Dricker en kopp gratiskaffe för mycket, kallsvettas och sedan går jag hem och tänker på allt jag borde ha gjort och frågat om. Fan vad jag inte får till det alltså.

Tur att jag kom in gratis, i alla fall. ANNARS!!?

Nu är det depping på schemat. Snart går det kanske öfver. Om tiominuterenkvart.

STEKA RÄKA

2008-09-21T19:09:00.000+02:00

Det här är ju alldeles för roligt. Kan en artikel bli roligare än såhär? Jamen klicka då.

"En ambulansman försökte steka en räka på en man som fick elchocker för att han fått en hjärtattack. Den andra tittade på och åt en selleri."

"– Få se om vi kan steka den här, sa han, enligt The Sun."

Gittan hade faktiskt klippt ut artikeln ur självaste tidningen. Där hade de en roligare bild. Bara en enkel räka. Självaste räkan. Jag skrattade högt och länge.

Här kan du kolla en annan kul artikel

"Delen med serien är ämnad framförallt för barn som inte kan läsa. Att valet föll på Marja Nyberg är hennes sätt att teckna konstraster.

- Och jag kan teckna skelett, säger hon på skämt."

Bra sagt. Där hör man direkt att jag har humor. Som är så kul.

Mina ROLIGA skämt

2008-09-21T12:37:00.001+02:00

TANTBLICKAR

2008-09-21T03:08:00.000+02:00

Ser man på, och så kom det sig att man blev bloggare. ÄNTLIGEN, tänker du. Ja det här har hela världen väntat på i flera år. Bloggen som fenomen har dalat i tuffhet och får äntligen sitt åstundade uppsving, ja rentav en ny betydelse. Jag är post-bloggaren, med finskt påbrå. Äh va fasen, anledningen till att jag slutade "skunka" en gång i tiden var helt enkelt för att jag under en halvårsperiod i genomsnitt hade ca 1 besökare på min sida var tredje dag. HURRA! Varför jag nu plötsligt fick tummen ur baken finns det väl inget bättre svar på än att jag tycker det är ganska kul. Kul med skriverier och trams.

Det kan vara första gången jag tar för mig i hela mitt liv, tar för mig av det goda här i livet. Det som är gratis. Men om inte DU tänker läsa, får jag väl göra det själv. Och allting har en ände, korven den har två. Glöm aldrig det.

Folk är konstiga överlag, men på det enkla sättet väldigt tacksamma att störa sig på, lägga på minnet och skriva några rader om. Vad vore man utan dem. En spillra?

Jag har egentligen inget emot tanter, kärringar, fruntimmer i det stora hela. Jag är inte den som är den, jag är ju en variant själv så att säga. Men varför, VARFÖR, ska dessa varelser vara så jävla anständiga hela tiden. Självfallet syftar jag på fruntimmer av den äldre sorten, som liksom lever för att se strama och duktiga ut. Det är det. Stram, duktig. Javisst. Det blir säkert ett fantastiskt trevligt leverne av det.

Dagens skörd:
Det har ju blivit vinter nu, om det skulle ha undgått någon. Man fryser. Jag stod och gungade lite fram och tillbaka på fötterna när jag väntade på vagnen för att hålla värmen och så var jag stel och ville räta ut hälsenorna. Guppar fram och tillbaka liksom, helt oskyldigt. Svenskt och oskyldigt. Och då är det en kärring som blänger på mig, SKITARGT. Så får man visst inte göra, säger blicken och dödar min kreativitet. Omedelbart. På hemvägen samma scenario. Jag har köpt en lös "russinbulle" på hemköp som jag har i papperspåse och är jävligt sugen på. På spårvagnen sitter ett annat gammalt russin mittemot och blänger på exakt samma sätt som första tanten. Så fort jag prasslar i pösen flänger hon mulen i min riktining så kinderna fladdrar. Va i helvete, tänker jag. Och så stoppar jag ner bullen i väskan, igen. Fast jag är jävligt sugen. Jag är jävligt vek när det kommer till blickar. Tantblickar. Jag viker mig så fort jag får chansen.

"Ett Ord säger mer är 1000 blickar!!!!" Skulle jag vilja ropa dem i ansiktet och hötta med näven, men det gör mig väl inte bättre som människa. "Och nu ska jag säga ordet som säger mer än tusen blickar....snart" Vilket ord skulle kunna säga mer än 1000 blickar? -KUK! -DRA! Jag vet inte. GET A LIFE! Kanske, men det är ju tre ord. GHETTOLIFE! Får det bli istället.

Nu måste vi göra uppror.
Fast idag orkar jag nog inte bry mig om att folk bryr sig. Fast det gör jag tydligen visst. Jo just det, ännu tidigare idag var det en man som tog en metro ur behållaren som om han gjorde något förbjudet. Smygta en metro, ja varför inte? Skaffa dig bekymmer gubbe lilla, om du inte har några. Denna stad och dessa människor, jag säger då det. Dessa iaktagelser. Jag kan inte låta bli att lägga dem på minnet.

HAHA! Då har man gjort sitt första blogginlägg då. Ja men ta för dig, innan jag slutar.
Puss och godnatt

Skitdålig bild jag tog en gång för jättelängesen. Men jag gillar den ändå, på något vis.